Den amerikanska aktiemarknaden är glödhet, medan Europa och resten av världen kämpar i motvind. Vad är det som händer?
Under året har det blivit allt tydligare att förutsättningarna för den amerikanska ekonomin är fortsatt gynnsamma. Trots att tillväxten bromsar in något, växer ekonomin i en stabil takt. Inflationstakten sjunker långsamt, och Federal Reserve har svarat på inbromsningen med räntesänkningar. Dessa åtgärder ger investerare förtroende för att centralbanken har kontroll över situationen och kommer att lyckas med en mjuklandning av konjunkturen. Dessa faktorer skapar en perfekt miljö för att vara positiv till risktillgångar som aktier.
En annan viktig faktor är Donald Trumps återkomst. Oavsett vad journalister och massmedia tycker om honom och hans politik, har hans återkomst stärkt fokus på USA. Hans politik, som främjar lokala investeringar och skyddar amerikanska intressen, skapar hopp om att den amerikanska ekonomin kommer att fortsätta vara stark. Trump driver en agenda som tvingar företag att investera lokalt i USA, annars riskerar de strafftullar. Detta skapar en förutsättning för att den amerikanska ekonomin ska fortsätta växa och vara stark.
I kontrast till detta står Europa handfallet. Tyskland och Frankrike, de två största ekonomierna i Europa, genomgår regeringskriser och saknar tydlig ledning. Det finns ingen som pekar med hela handen och driver en agenda för att göra Tyskland och Frankrike stora igen. Detta skapar en känsla av hopplöshet.
Tysklands industri, som länge varit motorn i den europeiska ekonomin, står inför stora utmaningar. Den tyska bilindustrin, som domineras av stora biltillverkare, kämpar med en tung omställning till elbilar i en svag konjunktur. Samtidigt möter de hård konkurrens från kinesiska elbilstillverkare som producerar elbilar billigare och mer effektivt. Kemiindustrin, som länge varit beroende av billig rysk gas, påverkas också negativt av förändrade förutsättningar. I en värld där ryska naturtillgångar är förbjudna, måste de nu vända sig till dyrare alternativ, vilket påverkar deras konkurrenskraft.
Den tyska läkemedelsindustrin har också försvagats betydligt. Ett exempel är Bayer, vars marknadsvärde har sjunkit kraftigt i sviterna av förvärvet av amerikanska Monsanto, som slutade i en smärre katastrof. De senaste fem åren har Bayer tvingats fokusera på att hantera skadestånd och städa upp efter Round Up-skandalen, istället för att investera i forskning och utveckling.
En annan fundamental skillnad mellan USA och Europa är banksystemet. Efter finanskrisen tvingade de amerikanska myndigheterna bankerna att kapitalisera upp sig, vilket ledde till en konsolidering där starka banker köpte upp svaga. Detta har resulterat i ett starkt banksystem, som ofta är grunden till en stabil ekonomi. I Europa har däremot många länder, som Frankrike, Italien och Tyskland, varit långsamma med att ställa krav på sina banker. Undantagen är Spanien, Storbritannien och Sverige, som har varit tuffare i sina krav och tillåtit en större konsolidering.
Sammanfattningsvis är det enda argumentet för att investera i europeiska bolag just nu att många av dem är billiga. Men utan strukturella reformer och en sund förutsättning för innovation och tillväxt, kommer USA som ekonomi att fortsätta överträffa Europa. För tillfället är USA "The Only Show in Town!
